Referenser

Lära erbjuder handledning för verksamheter som behöver hjälp att lösa en specifik utmaning. Malma by är en av de verksamheter som fått handledning.

Malma by är ett av Nytidas gruppboenden. Det ligger på en stilla villagata i utkanten av Malmköping i lugn och lantlig idyll. Lugnt hade det också varit boendet där en grupp äldre personer bott i flera år. Men så flyttade en ny yngre person in som saknade talat språk, var stressad och blev både utåtagerande och självskadande. För att komma till rätta med problemen och skapa en trygg vardag och en god kommunikation med personen fick medarbetarna under 2017 stöd och hjälp med handledning från Läras Helene Markhagen.

– Vi tänkte aldrig tanken att det här inte kommer att fungera när brukaren flyttade in på Malma By, utan snarare tänkte vi att det här kommer att bli en utmaning. Vi hade egna idéer om vad vi ville göra. Men det är så lätt att bli hemmablind och därför var det bra att Helene kunde komma in utifrån med friska ögon. Det vi ville uppnå var att alla i arbetsgruppen skulle jobba på samma sätt, säger verksamhetschefen Susanne Åhlin.
På Malma by inledde Helene med att vara med i verksamheten under två dagar för att bilda sig en uppfattning om situationen.

– Jag såg att man gjorde mycket bra, men såg också att den nyinflyttade personen var i kaos. Han visste ingenting om varför han var där eller vad som skulle ske under dagen. Det var mycket frustration i att inte kunna kommunicera, säger hon.

Hela arbetsgruppen deltar

När Lära genomför handledning är hela arbetsgruppen med, inklusive verksamhets- och gruppchef. Det är viktigt för att alla ska höra samma sak, få samma information och ha samma bild både av problemet och vad målet är. Så hela personalgruppen på tolv personer samlades. Först av allt fick alla sätta ord på sina känslor. Och de fanns mycket frustration i gruppen.

– Det var svårt att inte veta hur vi skulle bemöta personen, vi var inte heller vana vid att det flög grejor och att saker gick sönder, berättar Amanda Jyttner.

Tillsammans med Julia Jyttner är hon stödperson för brukaren och hade ett extra ansvar att driva på för de förändringar som behövde göras. Det första steget handlade om att göra en kartläggning. Då fokuserade man på vad som orsakade de utåtagerande beteendena och fick svara på frågor av typen: Vad gjorde vi innan utbrottet, vem var med och hur agerade jag, var jag kanske stressad. Syftet med kartläggning är att förstå varför ett utåtagerande beteende uppstår och hur man ska jobba för att förebygga och undvika att det uppstår igen.

Under en period behövde de också göra förändringar i miljön så som att ta bort gardiner och lösa inredningsföremål.
I nästa steg började gruppen jobba med tydliggörande pedagogik i form av till exempel bildscheman och timstock för att hitta ett sätt för omsorgstagaren att få struktur och förutsägbarhet i sin vardag. En utmaning har varit att få alla i gruppen att hela tiden jobba likadant.

– Vi märker att det blir stora förbättringar när alla gör som vi kommit överens om. Om det ska bli förutsägbart måste alla göra likadant hela tiden, säger Julia.

Fokus på det som är positivt

De fokuserar nu också mer på det som är positivt än på det som är negativt.
– När vi slutade att uppmärksamma självskadebeteendet så minskade det, säger Amanda.
Viktigast av allt är dock att brukaren nu med hjälp av bildkommunikation och schema har fått ett sätt att kommunicera och ett språk. Han kan uttrycka sin vilja, välja saker att göra, kan följa med till affären och äta söndagsmiddag tillsammans med de övriga på boenden. Kort sagt han mår bra.

– Vi ser också att han litar på oss i personalen på ett helt annat sätt än tidigare, han är trygg och trivs, säger Julia.

Totalt hade Helene handledning med arbetsgruppen på Malma by fyra gånger under våren och fyra gånger på hösten 2017.

– Men sista gången jag var här fanns allt på plats och det fungerade jättebra, jag behövdes inte längre, säger Helene.

 

 


På Vardagas äldreboende Högalid i Trelleborg har Ambeas ledarprogram hunnit sätta tydliga spår.

Det börjar på ett personligt plan och blir allt mer märkbart i verksamheten.Och resan har bara startat. Man måste komma ihåg att göra arbetet även när man har mycket annat omkring sig och det är stressigt, konstaterar verksamhetschef Ida Ek.

I våras gick Ida Ek och strax därefter Högalids båda gruppchefer Borgny Andersson och Marie Christiansson Ambeas ledarprogram, och kunde tämligen snabbt omsätta kunskaperna de fick i verksamheten. Största poängen var insikten om var man stod som personer i förhållande till chefsrollerna.

– Jag vill bli bättre på att ge beröm och ge feedback till gruppcheferna, och jag ska försöka jobba mer med öppna frågor, nämner Ida Ek som några exempel, där de öppna frågorna ska bidra till att skapa ännu mer handlingsfrihet för medarbetarna. Att bli duktiga på att ge feedback är en personlig utmaning även för gruppcheferna.

Tillsammans med Ida Ek arbetar de för att arbetsmetoden ska slå igenom i verksamheten. En fast punkt i den processen är personalens fredagsfrukostar. Där delar man med sig av reflektioner runt varandras arbetssätt. Feedback är tänkt att bli en naturlig del i arbetet, även om den är negativ.

– Jag tror att den kulturen måste få växa fram, menar Ida Ek. Men hellre bara positiv feedback än ingen alls. För Borgny Anderssons del har programmet bland annat inneburit att hon arbetat på att släppa sitt kontrollbehov, som mycket hängt samman med tidigare arbetsuppgifter.

– Jag har till exempel förstått att jag inte behöver närvara i allt som görs. Medan Marie Christiansson fått fundera över sina prioriteringar, och ser till att vara mycket ute i vården. Delegera och att följa upp ansvarsområden är exempel på annat hon jobbar på att förbättra.

Med hjälp av verktyg i programmet har man tillsammans utarbetat tydliga spelregler.

– Vi har utgått från Ambeas värdegrund och brutit ner den till exempelvis att visa respekt genom att alltid knacka på boendes dörr innan vi kliver på. Vi ska också alltid vara beredda att dela med oss av våra kunskaper, förklarar Ida Ek.

Effekterna av programmet visar sig på flera sätt. Gruppen har blivit öppnare och känns mer tight, tycker Borgny Andersson. Marie Christiansson menar att medarbetarna mår bättre genom att bli sedda tack vare den feeback som ges.

– Jag upplever att medarbetarna blivit bättre på att ta för sig och vill ha mer ansvar, säger Ida Ek.

Ledarprogrammet, som alla chefer ska gå, startade hösten 2016. När 2017 är slut har cirka 450 chefer på olika nivåer gått programmet som fortsätter nästa år. Nya chefer, från gruppchef och uppåt, börjar med att gå introduktionsprocessen med fokus på bland annat gemensamma arbetssätt. Därefter går de ledarprogrammet. Under introduktionstiden tar man också del av ”Vår värld” (Ambeas vision, uppdrag, värderingar och strategier). 2018 kommer även en pilot av ”Leda affären”. Fördelarna med att gå en till stora delar likartad utbildning är flera. Nu jobbar man mot gemensamma mål, pratar samma språk och gör saker och ting mer enhetligt, enligt cheferna på Högalid i Trelleborg.